Fredag natt, och här ligger jag och spelar sims.
Läste i timmar. Vart less. Spelade sims 3 ett tag. Vart less. Tror att jag ska se ett cm avsnitt, det blir man aldrig less på! Pappa är i stugan, och imorgon sticker mamma också dit. Vilket betyder tacokväll för mig och lillebror, wiiihoo! Då kan vi fortsätta att sjunga sånger från the simpsons och diskutera tv-spel. Perfa!
"They´re not perfect - but god says love your neighbour"
"Shut up Flanders"
"Okelidokelidoo!"
Jag har tänkt (ovanligt). I Kiruna finns det ingenting. Men läste någonstans att "där det inte finns någonting finns alla möjligheter". Ligger det någonting i det? Jag vet att man själv "got the power" (eller inbillar sig det iallafall. Fast är inte det samma sak? Är den mänskliga hjärnan så lättlurad att man kan tro vad som helst? Uppenbarligen.) Iallafall. Mitt hem är Kiruna. Det kommer (FÖRHOPPNINGSVIS) inte vara det föralltid. "Har man inget hem hör man hemma överallt". Jag vill tillhöra någonting, men samtidigt vara fri från ansvar och förpliktelser. Och med allt man gör följer eftersvallningar, konsekvenser, och inte alltid goda. Vart man än går granskas man, vad man än gör så mäts ens prestationer. Ibland blir jag bara less på den här förbannade pretantiösa världen. Man ska klä sig rätt, bete sig på ett visst sätt, tycka och tänka rätt. Och nej, det finns inte ett rätt sätt, men hur man än gör så stöter man sig med någon. Och nej igen, man kan inte leva för att behaga andra. Man måste kunna ställa sig upp, säga; Nej! Ja! Såhär är jag! Det här är rätt för mig! Jag vill kunna tänka att jag klarar av att göra det. Och nej för tredje gången, man behöver inte alltid hävda sig själv. Om man omger sig med rätt människor (för en själv givetvis) så ska man inte behöva strida för sin sak hela tiden. Man ska inte behöva känna sig konstant ifrågasatt. Jag vet inte min mening med detta, det här är ju väldigt uppenbara saker. Men kanske jag vill leva som jag lär, och det blir en liten aning lättare om jag vet vad jag vill. Inte för att jag har gjort någon klarhet i vad jag vill, men ändå. Jag tror helt enkelt att det bara är att tuta och köra och inte överanalysera allt. Erfarenhet är det bästa sättet att förstå sig själv och sin omgivning. Det jävliga är att erfarenhet är som en sträng skitlärare som ger provet först och lektionerna i efterhand. Godnatt på er!
